Jag målar min himmel orange

av Sofia Fredén

Jag målar min himmel orange

Leo Svensson är 8 år och älskar att måla. Han vet vilka färger ord har. Svensson till exempel är ett svart ord, siffran åtta är röd och mamma är ett gult ord. Leo har lättare att se vilka färger bokstäverna har än vilka ord de bildar.

Men vad hjälper det när man får i läxa att stava och läsa ord som inte vill hänga ihop och bokstäver som hoppar hit och dit? I skolan låtsas Leo att han glömt boken han skulle ha läst och vågar inte berätta hur det egentligen är. Hemma försöker Leos mamma hjälpa honom med ordläxan, men mammor har så rysligt mycket att göra. Han får försöka själv. Och Leo vill så gärna göra läxan själv men han bara måste måla. Han målar en djungel, en djungel som befolkas av två orangutanger och att göra läxan tillsammans med två orangutanger visar sig vara lättare sagt än gjort!

Jag målar min himmel orange är en pjäs om att ha en särskild relation till bokstäver och färger. Det är också en pjäs om fantasi. Om ett barn som älskar att förlora sig i färger, som flyr från orden för att de inte gör som han vill och för att han bara måste måla.

Men Leo själv skulle säga att det är en förställning om Leo i stort och smått och om att måla i lite andra färger. Gärna i orange.

Förställningen vänder sig till skolor och spelas i första hand för elever i skolår 1-3.

 

Sagt i media

”Jag målar min himmel orange” på Örebro länsteater är en verklig pärla i vårens barnteaterrepertoar […] gjord med ömsint respekt för den unga publiken.” – Svenska Dagbladet

”Jag målar min himmel orange är en mycket övertygande föreställning om varje barns rätt att vara sig själv och om fantasins möjligheter.” – Nerikes Allehanda

”Hans Christian Thulin har ett alldeles eget sätt att ikläda sig barnets uttryck och specifika rörelsemönster.  Man kan inte annat än att känna djup sympati för Leo […] Det är ett mycket rörande och tänkvärt stycke skådespel, där frågor om varje människas rätt att få vara som den är, ställs.”kulturdelen.com  (4/5)

”Måns Lagerlöfs regi har gett starka, konkreta uttryck åt detta svåra att göra en pjäs för barn – om barn som är annorlunda. […] Men han har som regissör aktat sig för att diskutera i något som alls liknar diagnoser eller funktionella störningar. Utan valt det betydligt mer generellt intressanta: Vilken plats ger vi vårt inre i en väldigt rationellt inriktad värld? Hur mycket försöker vi förstå dem som inte faller in i vår dagliga verklighets gängse mönster?”Sveriges Radio P4 Örebro

Medverkande

Samarbetspartner: